Årets nordlyssesong avslutades med en praktfull ljusshow i alla færger.

Inte bara jag som kommer att sakna fjæra. Sanna och jag har i princip varit dær alla dagar och i alla væder. Få platser ær så vældokumenterade i bilder som just fjæra i Ifjord.

Strandskatorna/tjelden skulle också vilja ta med mig   Dom hær ær så vana vid oss att dom inte flyttar sig ens då Sanna kommer galopperande i full fart, snudd på att dom kunde ”blåsa omkull” av vinddraget nær hon far førbi
Tror dom snabbt upptæckte att hon trots sin fart och storlek inte utgjorde något som helst hot.

Så, nu skall vi bara! packa slæpet och sen ger vi oss av søderut igen.

MOT NYA ÆVENTYR………
kanske det dyker upp en ny blogg så småningom om våra fortsatta æventyr.

Hær væntar vi, lyckligt ovetande, vid bommen på att kolonnen skall starta, snøbyar men inte så hårda vindar.

http://nrk.no/kanal/nrk_sapmi/1.7511810

Hær i Ijord har vi som lægsta temp bara! haft -26 grader -  det ær ovanligt kallt før att vara hær.
Att bo vid havet ær ingen dum ide alls
Bara på andra sidan Ifjordfjellet, 5 mil, hærifrån ær det nu i kvæll -39 medan vi har -19 (tack och lov) tycker det ræcker, behøver inte alls vara kallare æn så

Solen har nu kommit tillbaka och den ær vælkommen
Orkar inte upp så att lyser in i fønstren, vilket ær tur – brukar vara en otrevlig øverraskning att se hur dammigt det ær!

Det har varit vældigt mycket ”væder” hær ænda sedan jul, det ær bara ett fåtal dagar som vægen till Tana, øver Ifjordfjellet, har varit øppen før trafik. Kolonnkørning eller helt stængt p.g.a. ovæder.
Det har varit många och hæftiga snøfall ofta med hårda vindar vilket gør det omøjligt att hålla vægarna øppna.

Snø ja – på ett dygn trillade det ner ca 70 cm! då var jag vældigt glad øver att inte behøva skotta ”våran væg” sjælv
Det ær ca 400 meter och bara ”før mycket”,  taktorhjælp med jætteskopa ær som sagt vælkommet.

Sanna ær naturligtvis med øverallt, hela tiden, och tror ni att hon flyttar sig bara før att man skall førsøka få fram bron?

Det har också varit ovanligt mycket norrsken, næstan varje kvæll. Det ær næstan så att jag uppskattar mulet væder, men bara næstan   Kan bara inte låta bli att vara ute, det ær alldeles før hæftigt før att låta bli.
Har tænkt ibland att det vore kanske inte så tokigt om man hade en varmare hobby/intresse.
Håller faktiskt på att frysa mig rent førdærvad emellanåt

Jag har ju ændå sællskap nær jag ær ute – gissa vem?  tur att hon har den pæls hon har skulle sjælv kunna tænka mig en sådan!

Så månljust………  Ifjord ”by night”

Sanna sover med en helt egen stil – Bekvæmt eller ???

Ifjord ær ett lugnt hørn av værlden, speciellt vintertid. Får dagliga besøk av 2 ælgar som kommer vældigt næra och som inte bryr sig om Sanna fast hon mer eller mindre ”skriker” åt dom. Får med jæmna mellanrum hjælpa henne att ”putta” dom av gården. Tycker faktiskt att det ær bra om hon begær hjælp, dom ær ju stora och en spark från dom…….
och med nærmsta veterinær 15 mil bort, stængda vægar osv………………….

Just nu ær det -19 grader, stjærnklart och lætt snøfall. Kameran ær færdig med nyladdade batterier och stativet står och væntar – det kan ju bli lite ljusshow ikvæll också

Vill passa på att ønska alla en riktigt god jul utan stress och ”måsten”.  Hær i Ifjord/Lebesby existerar det øver huvud taget inte någon julstress allt rullar på i samma takt och på butiken ær allt lugnt.

Vi har också varit utan bil i en månad nu (på verkstad) och det bidrar till ”lugnet” – vi har ingenting att stressa upp oss før.  Førhoppningsvis får vi hæmta bilen i morgon och då blir det lite julhandel i Lakselv, førutsatt att Sanna får følja med på bussen – annars blir jag hemma med henne   Tænk om jag skulle missa julrushen – stackars mig (IRONI) Klarar mig alldeles utmærkt utan

Jullugnet i Ifjord  

Vi mår bara bra allihopa och bor fortfarande kvar i metropolen Ifjord.

Vi har nu mørkertid och har gått in i den ”blå perioden” som ær vældigt speciell, och jag skulle inte vilja vara utan den – den ær en upplevelse i sig.

Sommartid har vi dærimot ljus i øverflød – ingen skillnad på natt och dag, solen lyser hela tiden. Var ute och promenerade med Sanna på midsommarnatten då det var som mørkast………

Man klarar sig helt fint utan ficklampa

Utsikten från sovrumsfønstret – mitt i natten – høg tid att sova! inte alltid så enkelt…..

Skogsstjærnor i midnattssol.

Blåhake/Blåstrupe

Vi tillbringar mycket tid i fjæra hela året

Rabarbern blommar før fullt.

5:e september
Så har det då blivit høst igen och det blir många och långa turer på fjellen runt omkring Ifjord.

10 november och snøn lægger sig øver Finnmark.

Och uppe på Ifjordfjellet ær det redan vinter……….

….och vældigt fint. 

Solens sista strålar øver Laksefjorden 2010   Nu går det mot mørkertida igen…

….och månen intar solens ”plats” under dagarna, speciellt? – JAAA!
vi som bor hær uppe ær så priviligerade som får uppleva detta.

 (Nej- jag ær inte galen)

Den ”blå perioden” i Nordnorge ær unik før mørkret som sænker sig stjæl INTE ljuset utan det varierar i alla nyanser av blått (och rosa)
kan inte beskrivas med ord –  Måste upplevas

Så har vi då det helt fantastiska norrskenet/nordlyset som flammar øver himmelen, med snabba væxlingar
i intensitet och form i færger från vitgrønt till djuprøtt. Otroligt………

Hær bor vi!

Ønskar så att jag hade en riktig systemkamera med passande objektiv før att kunna ”fånga” ljuset.
I stællet har jag en kompaktkamra som inte kan stællas in med vare sig ”rætt” slutartid eller ISO-værde    

Men……… jag har en dåres envishet   Nå’n gång kanske det lyckas!

Efter alla dåliga norrskensbilder så kommer hær en lænk till en alldeles makaløs film
som visar exakt hur det ofta ser ut på himlen øver nordligaste Norge.
Tycker allt lite synd om er som bor på sydligare breddgrader ochgår miste om detta ;-)  

http://vimeo.com/16917950

Tænk om man sjælv kunde………….

På Ifjordfjellet vimlar det av nyfødda renkalvar som fortfarande ær alldeles ”ulliga”.

Sommaren har inte anlænt till fjellet ænnu, fortfarande ganska mycket snø på sina stællen. Plogkanterna finns kvar på vissa stræckor och tussilagon har just børjat blomma och på en del vatten ligger isen kvar.

Dags att læmna vintern på fjellet………

Vi har varit på en liten minisemester till Vardø, en av Norges absolut trevligaste platser och med ett helt fantastiskt fågelliv   børjade med att besøka Ekkerøya och fågelfjellet, dær 10-tusentals krykkjer (3-tåig mås) hæckar.

Det ær inte bara fåglar som finns på klipporna

Vardø – liten stad (ca 2000 pers.) ute på en ø næstan så långt østerut man kan komma, och den enda staden i Norge som har ett arktiskt klimat. Det finns absolut inga træd hær och medeltemperaturen om sommaren øverstiger aldrig mer æn 10 grader vilket passar mig rætt bra  :-)

10 minuters båtresa från Vardø ligger Hornøya naturreservat och från hamnen går turer på fasta tider och till ett rimligt pris. Det ær någonting som man absolut INTE får missa om man ær i Vardø, det ær nog bland det absolut ”hæftigaste” jag har gjort och upplevelsen ær enorm. Man behøver inte ens vara intresserad av fåglar før att uppskatta besøket på Hornøya, så vældigt speciellt var det och jag vill dit igen – SNART

Fåglar i tusental – jag skæmtar inte, det ær hundratusentals individer det handlar om. Æntligen har jag fått se lunnefågel på næra håll. Det ær någonstans mellan 8000 – 10 000 par lunnefåglar som hæckar hær.

Nærmare æn så hær kommer man inte……..

Det ær många arter som hæckar hær bl.a. toppskarv

Tror vi blev lika øverraskade båda två

Varje liten klipphylla ær utnyttjad till sista centimetern av hæckande fåglar.

Att dom inte krockar i luften ær banne mig helt otroligt

Kameran har fått arbeta sig varm och fy sjutton vad många ”fågelbilder” jag har………….

Lunnefåglarna ær underbara

Helt slut i huvudet efter en 4-timmar tur bland fåglarna, med den ljudeffekten och med alla nya synintryck jag fått var jag nog inte allt før engagerad nær vi på kvællen åkte ut till Hammingberg fiskevær.

Vægen dit ær smal och krokig, slingrar sig fram rakt igenom ”stenskravlet”

Alla ”trædgårdsmænniskor” som gillar sina stenpartier och arbetar frenetiskt med att få till något fint med lite storlek…..
NU børjar vi snacka STENPARTI .-)

Blommar gør det i vart fall, man måste bara titta noggrannt før de ær inte så høga men i gengæld många.

Det har varit en spænnande och mycket givande helg på Varangerhalvøn och nu ær det skønt att vara hemma igen, måste vila huvudet lite och førsøka smælta allt jag sett.

Våran hemmamiljø ær inte så dum den heller, vare sig det handlar om naturen eller fåglarna.

Førdelen med att vara på hemmaplan ær att Sanna kan vara med hela tiden vilket hon uppskattar. Hon hittar alltid dom bæsta platserna att vila på

Lappspov

Fjællvråk

Tornfalk

Havsørn

Kungsørn

Tjeld /strandskator

Rødstilk /Rødbena

Steinvendere / Roskarl

Sandlo/større strandpipare

Blåstrupe/Blåhake

Nu har jag delat med mig tillræckligt av fågelbilder och om ni har lyckats hålla er vakna och læser dom hær raderna på slutet har ni gjort det riktigt, riktigt BRA

Vi førlorade Onedin i fredags och jag har inte kommit øver/ur kænslan av overklighet. Det ska inte vara så hær

Allt børjade med att jag upptæckte førændringar i pungen før 2-3 veckor sedan och sista tiden behøvde han också ut och kissa några gånger extra. Våran ”vanliga” veterinær undersøkte honom noggrant men fann inget direkt fel, han ømmade inte vid bukpalpering och har inte på något sætt visat att han haft ont.
Eftersom det ændå skett en førændring av den ena (enda) testikeln var en kastrering aktuell, fick en tid hos ”kirurgerna” i Alta och i torsdags åkte vi så med två glada hundar i bilen till vad jag trodde en, om inte enkel, så i alla fall rætt så okomplicerad operation.

Fredag morgon var vi så på kliniken och dær undersøkte de honom igen utan att finna något onormalt, så fick han då ”sømnmedel” och somnade med huvudet i mitt knæ.
Læmnade honom djupt sovande och åkte tillbaka till stugan vi hyrt. Efter en kort stund ringde så veterinæren før att tala om att det var mycket værre æn vad någon trott och att operationen skulle bli oerhørt komplicerad och riskfylld.
Testikeln han hade i buken var enorm och med en tumør som spritt sig till omkringliggande vævnad, dessutom satt den riktigt ”galet till” så vad ska vi gjøra??  Hans ena njure var också kraftigt førstorad, felplacerad och næstan helt utan njurvævnad, bara ett tunt skikt igen runt om, skulle kollapsat nær som helst :-0
Operationen innebar alltså en mycket stor risk men chansen att lyckas fanns ju också……..
Valet jag hade var att ta den chansen eller att de skulle avbryta, sy ihop honom igen och så få med mig en hund som inte hade någon møjlighet att øverleva mer æn några dagar, max ett par veckor, utan operation. Tillståndet skulle æven innebæra att han dog med enorma smærtor.  Det var egentligen inget val, jag bara måste ta chansen på att operationen lyckades. Man får inte/har inte rætt till att plåga någon før att førsøka hjælpa sig sjælv.
Tyværr så gick det inte, han drabbades av en massiv blødning i buken som de inte lyckades hejda och han avled således på operationsbordet.

Næstan galen av sorg och med det tragiska ”facit i hand” så skulle jag ændå ha tagit samma beslut, det fanns dock en chans med operation och ingen som helst møjlighet utan, så………….
Det ær inte Onedin det ær synd om nu utan –  mig – som tycker fruktansvært synd om mig sjælv! 
Han hade ett bra liv och behøvde aldrig plågas och ha ont, hans sista dygn var en, før honom, trevlig utflykt/hyttetur med bilåkning och promenader vid, och bad i Altaælven.  Han var pigg, glad och tillsynes helt frisk till sista sekunden och dærav denna overklighetskænsla jag har. Onedins sista medvetna minuter i livet var nær han somnade i mitt knæ.

Saknaden efter værldens bæsta ær enorm och smærtfull.
Om jag inte hade haft Sanna nu så vet jag inte, tror jag hade blivit galen på riktigt då. Nu måste man ændå ta sig an henne och det ær en stor, stor trøst i elændet. Det återstår bara att se hur hon kommer att klara sig som ensamhund, hon som aldrig i hela sitt liv varit ensam någon gång (jag har inga goda erfarenheter av det). Æn så længe vandrar hon omkring och letar, tittar och lyssnar efter Onedin, hon væntar……. 

Om man nu har valt rasen Newfoundland så ær det en sjælvklarhet att leråkern flyttar inomhus, før vart återfinns hundarna om inte med absolut sjælvklarhet i vattenpølarna………..

I fjæra børjar det vakna till liv igen, trevligt   

 Det blir før det mesta åtminstone en tur dit varje dag och kameran læmnar jag inte hemma. 

Sælarna ser ut att må ganska bra dær dom ”flyter omkring”, ær inte lika skygga/rædda før oss længre.

Fjæreplytt (skærsnæppa)

Hundarna uppskattar att gå på tur och Sanna ær som vanligt først och vældigt alert….

medan Onedin (som vanligt) tar det lungt och funderar lite,  fjæra eller fjællen??

Tjelden (strandskatorna) ær tillbaka sen ca 3 veckor, underbara fåglar som ær det sækraste tecknet på att våren faktiskt ær hær.

Det ær inte bara fåglar och sælar som vi møter, den hær ræven træffar vi också på vældigt ofta.

Vaksam men inte allt før skygg, smyger omkring runt huset och har væl vant sig till att bli utskælld av hundarna, som den før øvrigt skæller tillbaka på!  

Idag ær det strålande solsken igen och jag ær ledig så nu skall jag ta en tur med hundarna – gissa vart?

Det ær då helt omøjligt att INTE fotografera dessa ljuvliga varelser, så långt emellan tillfællena

I øvrigt ær allt ”som vanligt” hær uppe, nu ær det vi som får snøn i mængd. Sista snøfallet från tisdag morgon till onsdagkvæll kom det ca 50 cm på en gång. Inte snack om att ”handskotta” våran infart som ær ca 400 meter lång!
Nu behøvs en rejæl snøfræs..
Ifjordfjellet har varit stængt många gånger på sistone och ibland flera dagar i støten. Det ær fullt førståligt nær snøn vræker ned och det blåser styv kuling eller storm på fjellet, fullkomligt omøjligt att hålla vægen øppen.

Kolonnekjørning med plogbilem først, føljebil och ingen møtande trafik kænns vældigt tryggt nær man ska till Tana.
Vædret ændrar sig snabbt och på 15 minuter kan det gå från stilla och soligt till full snøstorm.
Bilen ska (bør) vara fulltankad, ha væl fungerande værme, ha bra dæck och det gæller att ta med sig extra klæder, mat och dricka.  Hundarna måste också følja eftersom du inte kan vara sæker på att komma hem samma dag!
Det ær lite drygt 9 mil till Tana hærifrån Ifjord, men om vædret skulle  ændra sig och vægen øver fjellet stængas så blir det någonstans runt 43 mil hem istællet……..
Har man dessutom sådan otur att æven Børselvsfjellet stængs av, ja då kommer du inte hem i det hela tatt. Åtminstone inte den dan

Det ær inte så smart att førsøka ta sig øver Ifjordfjellet vid ”dåligt væder” som dom hær førsøkte genom att strunta i avstængningen. Dom kom inte så långt och blev kvar på fjellet ett dygn innan hjælpen nådde fram. Den hær gången gick det bra – alla øverlevde – vilket absolut inte ær någon sjælvklarhet.

Vædret ændrar sig som sagt blixtsnabbt och vi hade fint væder nær vi åkte, men så pløtsligt, bakom en kurva så møter man en vægg av snø och hårda vindar. Sista kilometrarna hade vi aldrig kunnat køra utan kolonnen.

Snabbesøk i Tana och en lika snabb handel i Nuorgam (Finland) innan vi måste skynda oss hemåt igen før att hinna med kolonnen tillbaka øver fjellet. Kolonnen kørs på fasta tider och det kan bli en lång væntan (minst 4 timmmar) om man missar den man tænkt.
Strålande væder på hemvægen, tittar upp mot fjellet och konstaterar att hær ska vi øver….

Snøfræsen arbetar før fullt med att røja vægen, man ser bara ett stort snømoln….

Det finns lite! resurser i dom hær slungorna

Vægen ær inte så bred   skulle alt vara en aning besværligt med møtande trafik.

Utlændska, tidiga turister tycker att det ær exotiskt att køra kolonn øver fjellet med snøvæggar på upp till 4 meter på sidorna.

Vægen slingrar sig øver fjellet

och det ær inte så lætt att se var den går nær allting ær vitt, det finns absolut ingenting som bryter av den vita færgen uppe på fjellet, en och annan plogpinne kanske.
Jag har aldrig førstått hur plogbilarna lyckas, att dom hittar vægen øver huvud taget ær helt enkelt obegripligt, eller skickligt kanske man skall sæga istællet:-)

Så skall vi bara ta oss ned i dalen hær så ær vi hemma i Ifjord igen.